Medlemsprofiler
Egart Calin - Mr Boule från Sandviken
Du hör någon säga Egart - och du tänker genast på poängboule. Eller du ser kanske Egart framför dig i sina karakteristiska smidiga, mjuka, kattliknande rörelser när han hanterar kloten på banan.
Poängboulen är Egart Calins skapelse, en tävling som drar boulespelare i stort antal varje måndag under innesäsongen. Rekordet är 83 besökare och snittet ligger på 65 - 70 normala måndagar. Och det är inte bara gävlebor som kommer. Hit söker sig poängboulefrälsta från Uppsala, Hedemora, Tierp, Månkarbo, Östhammar och Sandviken, för att nämna några platser. Nybörjare blandas med tävlingsspelare på skiftande nivåer i sitt boulekunnande i en salig mix. Som trivs och kommer tillbaka, vecka efter vecka till Egart och assisterande sambon Birgit Valsberg.
Men det var i Storvik som poängboulen föddes under Egarts tid i Steel Boule. Han startade inte bara poängboulen utan grundade och byggde upp Sandvikenklubben Steel Boule.
Men vi tar det i kronologisk ordning. Boulen kom in i Egarts liv i början av 90-talet. PRO Sandviken lärde ut boulespelandet på Valhallas utebanor. Men Egarts nyvunna bouleintresse var större än att låta sig nöjas med sommarspel utomhus. För vinterspel gav ett medlemskap i LBJ inträde till inomhusspel på Sörby Urfjäll. Nästa klubbadress blev BK Esplanad på Alderholmen dit Egart och några kamrater sökte sig 1999. Men Egart var Sandvikenbo och ombads att försöka bilda en bouleklubb i Sandviken. Sagt och gjort. Med stort engagemang tog sig Egart an uppgiften och fick bouleintresset i Sandviken att växa från 12 till 35 spelare på ett år. Just i den av Egart startade nya bouleklubben Steel Boule. Året därpå var medlemsantalet 50 och nu hade Egart också fixat kontrakt på en lokal i Storvik för inomhusspel för Steel Boule.
För mig är Egart inte bara den skicklige boulespelaren med sina smidiga rörelser på banan. Han är Instruktören med stort I. Som instruktör har han lärt åtskilliga nybörjare hur man spelar och uppför sig på boulebanan. Då och då gör Egart träningsinsatser på våra Esplanadtider i hallen, men det är framförallt i nybörjarkurserna som han fått visa vilken utmärkt instruktör han är. Håll armen rak är det inte bara jag som fått höra en och annan gång.
I Onsdagsgruppen, som är en permanentning av en nybörjarkurs för några år sedan, tar sig Egart an sina tidigare elever tillsammans med tillkommande intresserade spelare. Birgit är naturligtvis med och hjälper till även här. Och i den gruppen är träning ett återkommande inslag. Inte bara då och då som i Esplanad.
Det här med att tänka på att hålla armen rak när man släpper klotet, tränar Egart regelbundet på framför spegeln med ett klot i handen. Men då bör man inte göra som en av hans adepter gjorde hemma framför en spegelvägg - öppna handen när armen är utsträckt rak. Det blir en alldeles för dyrbar historia. Och inte blir man populär hemma heller.
Instuktören Egart är ju som vi vet och fått känna på, en sjusärdeles duktig boulespelare. Av sina DM-segrar är den i Hedemora för tio år sedan den allra roligaste, tycker Egart. Birgit var nybörjare och jag hade anmält oss till dubbeln i DM i Hedemora berättar han. Birgit visste inte att det var en så stor tävling vi skulle delta i. Hela 48 lag deltog. I ett distriktsmästerskap. Och vi vann! Slog alla LBJ:are, Esplanadare, Steelboulare och dalmasar - ja hela surven och spelade som i trans i finalspelet. Oj, oj, oj vilket glädjerus!
Det har blivit många tillfällen efter den segern för Egart - oftast tillsammans med Birgit Valsberg - att kliva högst upp på prispallen. Och apropå prispall. Ni vet kanske inte att det är Egart som har tillverkat vår fina prispall i hallen. Jodå - det gjorde han sedan jag uttryckt önskemål om en prispall i hallen. Och då Egart berättade att han tillverkat en prispall till hallen i Storvik och gärna kunde göra en till Gefle Boulecenter också, var jag inte sen att tacka ja till hans flotta erbjudande.
Här nedan ser vi honom efter en av alla hans segrar högst upp på prispallen i Gefle Boulecenter.
Men det är inte bara prispallen i vår hall som bär Egarts signatur. De poängtavlor vi använder inne i hallen, på rörställningar, har han också tillverkat. Och hålen vi lägger kloten i på trallgolvet intill banorna är också Egarts idé och genomförande. Plus mycket annat arbete han tillsammans med Birgit lagt ned i hallen för att förbättra och förenkla tillvaron för oss övriga boulespelare.
Vi har i Egart en klubbkamrat med många järn i elden, alla med innehållet "boule". Poängboulen, Onsdagsgruppen, Esplanads tävlingskommitté spetsat med ett mycket flitigt deltagande i tävlingar inom distriktet. Och en klubbkamrat med stort boulekunnande som alltid ger ett uppskattande ord till såväl med- som motspelare. En klubbkamrat som på ett försynt sätt hjälper till att rätta till våra ofullkomligheter i boulespelandet. Rak arm! /Ralph i juni 2015.
Vår färgstarke skotte som lärt USA dricka Gevaliakaffe
Kan ni tänka er att Alex sjungit sopranstämman i kyrkokören bland nunnor och munkar hemma i Perth i mellersta Skottland? Jodå det har han - före målbrottet. Och trummis i skolans säckpiperorkester finns också med på hans musikaliska CV. Annars låg det kanske närmare till hands att Alex blivit fotbollsspelare än musiker eller sångare. Släktnamnet Strachan är vida känt i fotbollsvärlden. Men föräldrarna såg till att sonens uppväxt kom att innehålla mer pluggande för högre utbildning och mindre tid tillsammans med fotbollskompisarna. Och Strachanklanen, Skottland och fotbollsvärlden gick kanske miste om en stor lirare, men vi i Esplanad fick ju förmånen att bli klubbkamrat med denne färgstarke, hårdskjutande skotte.
Alex arbetade inom General Foods (sedermera Kraft Foods) när han 1974 fick i uppdrag att bygga upp en ny planerings- och logistikfunktion för Gevaliafabriken i Gävle. Han blev kvar i Sverige och fick efter sin logistikinsats ta sig an rollen som distributionschef för att sedan övergå till er mer marknadsorienterad roll som exportansvarig. Så småningom kom en ny och ännu större uppgift och utmaning - att tillsammans med ett utvalt litet team av Kraft-medarbetare i USA etablera en marknad för Gevaliakaffet i USA. Januari 1983 blev en oförglömlig månad för Alex - Gevaliakaffet lanserades på postorder i USA, s k "direct marketing".
Alex hade alltså lyckats utomordentligt bra med uppgiften och vid sin pensionering 2001 hade volymen växt till 8.000 ton, en betydande volym för rosteriet. Strongt jobbat Alexander! (Jo, hans dopnamn är faktiskt Alexander). Kaffet erbjöds i många varianter och levererades till miljoner kunder för det "facila" priset av 230 kronor per kilo för vanlig mellanrost och upp till 700-800 kronor för de många exklusiva kvalitéerna i sortimentet. Under de första tio åren hade Alex klippkort över Atlanten. En mycket spännande, men också slitsam tid i hans karriär.
Men tiderna förändras, så ock för Gevaliakaffet i USA. Volymen har krympt och fortsätter att krympa och produktionen sker nu i USA. "Sorgligt för Gävlerosteriet, som under nästan 20 år kämpade så bra för att tillfredsställa kraven på såväl kvalité som mångfald", slutar Alex sin berättelse om Gevaliatiden i sitt liv.
Vägen till boulebanan hittade Alex via Olle Blid, som han träffade på ett garden party i Gävle 2003. Olle, som då var ordförande i BK Esplanad väckte Alex intresse för boule. Och att Alex skulle gilla boulesporten kan man ju förstå. Biljard är han ej hejare på, så runda och roliga saker som bollar och kulor/klot är ju svåra att motstå. När vi ser Alex på boulebanan så är det inte i första hand som läggare vi tänker oss honom, även om han är en duktig sådan. Nej det är skytten med dynamit i armen och fullt fokus på motståndarklotet vi associerar Alex till. Här blir det inte några försiktiga markkrypare när han är i farten utan pang på järnet så det slår lock för öronen. "Alexanders ragtime BANG!" Alex har varit en stor tillgång i Esplanads tävlingsverksamhet. Som en av lagspelarna i Esplanads tidigare seriespel inom Svealands Bouleförbund, var han i hög grad delaktig i att föra upp BK Esplanad till serietoppen och vinst i veteranserien. Före överflyttningen av sin tävlingslicens till Trödje återfanns han ofta tillsammans med sina Esplanadpartners högt upp i resultatlistorna i distriktets många licenstävlingar. Tillsammans med Inger och Åke Ekstrand har han i Trödjes färger haft stora framgångar med bland annat seger i Björklingens stora sommartävling (drygt 120 deltagande lag) två år i följd (2013 och 2014).
Att Alex inte förlorade sina röstresurser efter målbrottet, har vi alla kunnat höra när han upphäver sin mäktiga stämma i hallen. Min mamma sa ofta att jag föddes med en inbyggd högtalare i strupen, säger Alex. Och Alex hörs! Och syns! Och vill vara med och hjälpa till! På jubileumsfesten 2013 - som Alex så förnämligt arrangerat- var han i sitt absoluta esse. Sedan jag som ordförande hälsat gästerna välkomna och berättat om klubbens historia, lade han snabbt beslag på mikrofonen, som han sedan ytterst motvilligt släppte ifrån sig under hela kvällen. Det var knappt så att våra musiker fick låna miken när dom skulle spela och sjunga.
Genom Alex inträde i Esplanad i början av 2000-talet berikades klubben med en synnerligen värdefull medlem med ett brett verksamhetsfält. Sedan 2005 är Alex klubbens kassör. Han var under flera år vår "städgeneral", d v s ansvarade för att våra städuppdrag på Gävle Bro med flera ställen blev utförda och att vi fick bra betalt för arbetet. Klubbens tävlingsverksamhet har också under många år varit hans ansvar, men kunde förstås inte kombineras med hans påbörjade engagemang i Trödjes tävlingsverksamhet. Och när det gäller fester och arrangemang runt årsmöten är Alex insats ovärderlig. Han ÄR vår festkommitté och fixar arrangemangen på ett suveränt sätt. Ensam!
I en ideell förening som vår, är det livsviktigt för föreningens fortsatta existens att ha medlemmar av Alex kaliber. Som ser vad som måste göras, som ser till att det blir gjort, tar ansvar och är kreativ. En och annan medlem hajar kanske till när "Bombkastaren från Perth" spänner ut bröstkorgen och ryter till. Men lyssna på vad han säger! Alex vill bara att allt ska fungera i hallen och att det ska gå undan. Och han är en person som verkligen bryr sig om sina medlemskamrater och vill se till att dom trivs i klubben. För det vet jag, som har haft ett positivt samarbete med Alex i styrelsen sedan 2006! /Ralph i juli 2015.
Egart Calin
1936 - 2021
Med sorg i hjärtat måste vi meddela att vår vän och läromästare Egart har lämnat oss.
Han somnade in i sviterna av Covid 19 och våra tankar går till Birgit och familjen.
Så här skrev vår förre ordförande Ralph om Egart 2015:
"Vi har i Egart en klubbkamrat med många järn i elden, alla med innehållet "boule". Poängboulen, Onsdagsgruppen, Esplanads tävlingskommitté spetsat med ett mycket flitigt deltagande i tävlingar inom distriktet. Och en klubbkamrat med stort boulekunnande som alltid ger ett uppskattande ord till såväl med- som motspelare. En klubbkamrat som på ett försynt sätt hjälper till att rätta till våra ofullkomligheter i boulespelandet. Rak arm! /Ralph i juni 2015 "